I've been rock n roll and disco

2 saker om låten ovan: 1. Över julen ska jag kanske till San Fransisco 2. Jag lyssnar på den konstant.

Andra grejer: Det är så fruuuktansvärt varmt här. Och jag är ändå i den kalla delen av Arizona. Tycker fullt seriöst synd om dem som bor nere i Phoenix. Eller i typ Texas. Herergud, jag vill bara ha kyla. Kommer väl ångra att jag har sagt det här om några månader..Men en positiv sak är att allt torkar på tre sekunder. Och eftersom jag behöver tvätta ca 3 gånger i veckan eftersom jag inte har några kläder så tycker jag ju att detta är prima!

Tänkte bara berätta det. Får fortfarande inte träna med Cross Country laget, är sjukt irriterad. Sprang själv imorse, men tror jag gjorde nått knasigt, för nu har jag jätteont i höften och haltar som en gammal tant. Lyckat!!

Nej det är jag inte alls. Men jag har faktiskt precis sprungit! Dock så är jag fortfarande jättelångsam och jätteotränad, men det går bättre och bättre.
Min värdsyster däremot, hon är ett freaking animal. Det är sjukt. Hon simmar minst 2 timmar på dag, men är ändå 50 meter framför mig när vi springer. Och inte blir hon trött heller. Hon skulle säkerligen kunna springa ett maraton med ettt leende på läpparna.
Sån är inte jag. Kan jag ju lätt säga. Men, det börjar ju som sagt bli bättre ! Ska upp och springa imorgonbitti också.
Bara så ni vet.
Och jag börjar få vänner, wehooo!!!
Puss

Update: Jag har till och med gått ner i vikt! Satfläsk, så här kan jag ju inte hålla på, mitt mål är ju att bli riktigt tjock...

Är jätteirriterad. Igår ringde min Cross Country coach och sa att vi var tvunga att lämna in ännu fler papper, för annars skulle jag inte kunna vara med i laget. Så imorse lämnade jag in ytterligare 5 papper till tanten som är athletic director på skolan och trodde hon skulle godkänna dem över dagen så jag kunde vara med på eftermiddags träningen. Men nepp. 7 timmar senare hade hon fortfarande inte kollat på dem, trots att hennes arbetsuppgifter är att fixa sånt?! Så jag fick inte vara med på träningen utan släpade istället hem min träningsväska i typ 30 graders värme.

Och så är jag jätteledsen för att ingen kommenterar. Här har jag gjort två megainlägg, men inte fått en enda kommentar? Skärpning Sverige.

Idag hade jag i alla fall lunch med någon annan än Katie!! En tjej från min Yearbook class undrade om jag ville ha lunch med henne och hennes vänner, så jag fick träffa dem också. Jättetrevliga var de allihopa, så jag hoppas att jag kan hänga mer med dem.

Ikväll är det säsongens första footballgame, så jag tror att jag och Katie ska dit! Ska försöka ta en massa bilder så jag kan visa sen. Nu ska jag ut och springa, städa mitt rum och börja med någon av de 5 läxor jag har över helgen.

Puss

Har ju inte gjort så mycket förutom att gå i skolan, men tänkte att jag skulle visa lite otroligt fula bilder på vad jag har "varit upp till" sen sist.


I lördags var vi med på en grej som heter Climb to conquer Cancer, vilket är ett event som de har varje år här i Flagstaff. Förstod inte riktigt hur, men på något sätt så samlade ungefär 4000 människor in pengar genom att gå 7 miles ( ca 11 km) upp mot berget där man åker skidor.


Såhär fint var det där uppe, kan inte fatta att jag bor här nu.


Mina värdföräldrar påväg till Farmers Market i söndags. Huset bakom dom var något viktigt.. kommer dock inte ihåg vad.

Otroligt stelbild från en thairesturang kvällen innan skolan började. Första bilden på hela familjen, så här ser dom ut!

Nu ska jag göra mina läxor. Här gör man inget på lektionerna men får massiva mängder läxor. Festligt värre. Puss!

Jag hade inte min första Cross Country träning i måndags, för jag var tvungen att göra en ny hälsoundersökning och fixa fler papper. Men nu är allt fixat, jag har varit på möte för föräldrar och elever och till och med köpt en tjocktröja. Om allt går som det ska så har jag min första träning imorgon. Jag är fruktansvärt nervös. Jag är inte en löpare. Jag är inte bra på att springa. Jag är helt otränad och jag flåsar när jag går upp för trapporna. Men jag vill verkligen. Jag vill verkligen verkligen vara en del av det här. Och jag tänker inte låta min nervositet eller det faktum att jag är ungefär lika vältränad som en säl hindra mig. För jag är bara här ett år. Jag tänker inte strunta i att göra saker jag vill bara för att jag inte vågar. Min kondition kommer bli bättre och jag kommer efter ett tag kunna springa normalt. Mne jag kommer aldrig kunna bli något om jag inte vågar.

Jag är inte ens en modig person. Jag är jättefeg. Men jag tänker klara det här ändå. För har jag klarat att komma hit får jag väl fanemig klara av att springa lite. Jag tänker inte låta mina föräldrar betala 100 000 kronor för att jag ska vara feg.

Så. Nu ska jag ta mig tid och blogga på riktigt.
Nu har jag överlevt mer än envecka på Flagstaff High School.

Mina classes är helt okej. Hade en jättedåligt engelska grupp, men som tur är så har jag bytt till en där folk faktiskt ska till college och inte sover på lektionerna. Tror till och med att jag håller på att få lite vänner där! Jippie!
Oceanography är helt okej. Lite roligt, men inte överdrivet spännande. Men det kanske blir bättre. Vi ska bland annat dissikera en massa sjödjur.
Yearbook är svårt. Eller alltså, vi har inte börjat ännu. Men läraren står varje lektion och pratar om hur himla mycket jobb det är. Så vi får se hur allt det där går.
Theatre Arts är roligt. Jag är ju verkligen ingen teater människa. Ganska värdelös när det gäller sådant. Men det är roligt att pröva något nytt!
Government är svårt. Det är intressant, men det är många jobbiga ord. Funderar på att kolla om jag kan byta till US History, men det är antagligen ännu tråkigare.
Idag har jag bytt min geometryclass till Algebra 2. Jag hoppas att det är lagom svårt, för geometry var alldeles för lätt. Det var sånt man gjorde i 9an.



Skolan är.. överväldigande, men den känns inte så stor som jag trodde den skulle kännas. Det har inte alls varit så läskigt som jag trodde det skulle vara.Jag hittar ganska bra nu och idag fick jag upp mitt skåp alldeles själv!!! Detta är faktiskt en stor händelse, jag tror att sammanlagt 8 personer har hjälpt mig de andra dagarna.
Karta över skolan

Jag har också överlevt två Cross Country träningar! Igår var jag i den tredje och sämsta gruppen, där jag dessutom var sämst. Men jag överlevde! Och de flesta var jättegulliga. Idag hade jag morningpractice, vilket jag kommer ha minst en gång i veckan. Så kvart i 6 var det upp och hoppa, för 6.15 började träningen! Det var inte så farligt dock, den tredje gruppen sprang typ en halvtimme. Det klarade ju till och med jag av. Det fanns frukost där också, som några föräldrar hade kört dit. Men jag gick hem istället, för jag ville verkligen duscha. Och herregud, vägen hem har aldrig varit så jobbig. Vi bor uppe på en kulle med en massiv uppförsbacke som inte var en höjdare klockan 7 på morgonen.När jag väl kom hem, asstressad och skittrött, sa min värdmamma " Why didn't you call, I would have picked you up?". Japp. Så nödvändig var den uppförsbacken. Sen duschade jag rekordsnabbt- Mamma och pappa, ni skulle vara stolta.

Är i alla fall jätteglad över Cross Countryn. Det är skitjobbigt och jag har träning 6 dagar i veckan- något jag INTE är van vid. Men förhoppningsvis så kommer jag träffa lite egna vänner, så jag slipper klänga på min värdsyster 24/7.

Min värdfamilj är förövrigt bäst. Fantastiska. Min värdsyster är så full av energi att jag nästan blir rädd.
Min värdsyster i Flagstaff Mall

Förresten så kom ditt paket igår mamma- tack så mycket!

Ska skriva ordentligt snart men tänkte bara berätta att imorgon har jag min första Cross Country träning. HERREGUD. Jag är jättenervös.
Wish me luck för guds skull!

Jag har överlevt min första dag på Flagstaff High School. Jag gick inte vilse, jag kom inte försent och jag gjorde inte bort mig. Däremot så lyckades jag varken äta lunch eller gå på toaletten. Eh... japp. Det kanske går bättre imorgon.
Jag behövde ju inte vara helt ensam, men jag kan ju inte direkt påstå att jag har fått en massa nya vänner. Det kanske också går bättre imorgon.
Tänkte skriva mer om skolan imorgon, eftersom det inte hände så mycket idag- lärarna pratade om reglerna mer än halva lektionen.

Men ja. Tänkte mest berätta att jag överlevde!
PUSS

Idag har jag varit här i en vecka. Känns helt knäppt. Ibland känns det som om jag precis kom, men mest känns det som att jag har varit här i flera månader. Antagligen för att min värdfamilj är så himla bra. De är verkligen jättebra, tror verkligen inte att jag kunde fått en bättre. Visst, det var jättestelt i början och jag kände mig jätteosäker, men det sen jag kom hem från campingen i lördags har jag kännt mig som hemma.

Hej sverige!
Känner att det här blogginlägget är överdrivet långt och inte så intressant, men jag vill ju kunna läsa det här och minnas senare, så ni får stå ut.
I fredags åkte jag på en grej med EF. Vi var på ett ställe och campade. Men min inre scout blev rätt besviken, det enda scoutiga vi gjorde var att bo i tält.. Det fanns till och med vattentoalett.... Besviken_scout_cheeey.

Men det var jätteroligt! Vi var typ 40 utbytesstudenter + alla IEC's( utom min....). Min fd IEC ( jag är inne på min tredje nu lol) kom och hämtade mig, och sen åkte vi dit. På vägen hämtade vi upp två killar som bodde i samma värdfamilj, en tysk och en italienare. Italienaren var totalflippad, han kunde typ tre ord på engelska...Förstår inte hur han klarade sig. I bilen var et också en kille från Nya Zeeland, min fd IEC Kristi, Kristis man Jason och deras två översöta barn. Fullt seriöst sötaste barnen jag någonsin har sett i hela mitt liv. De skrek väldigt mycket dock..
Iallafall så kom vi äntligen fram och för att göra en lång historia kort så chillade vi lite först, sen åt vi mat, gjorde smores och dansade linedance. Linedance var typ det roligaste någonsin, har nog aldrig sett så fånig ut i hela mitt liv. Men det var väldigt roligt. De flesta hade varit på Ef Camp i Boston innan, så de kände ju redan varandra, vilket inte var så jättekul för oss andra. Och sen så var hälften tyskar som bara pratade tyska med varandra. Inte så himla kul det heller. Men jag hittade några trevliga att hänga med, så det var ju tur.

På lördagen hade vi först små "classes", vilket egentligen bara var genomgångar av de regler vi redan fört ungefär 100gånger. Not so much fun. Sen körde vi en jättetöntig lek där vi var tvugna att ha fula hattar på oss ( se bil längre ner), men det var såååå roligt. Sen skulle vi sjunga våra nationalsånger, vilket gav mig lite pnaik, eftersom jag var enda svensken där.. Men som tur var hade jag en svensktalande finska där, så hon fick hjälpa till. Fast jag kan inte nationalsången, så vi sjöng Bäbä vita lamm istället....  Innan vi åkte hem pratade vi om de resor man kan åka på med EF. Skulle så himla gärna åka till Hawaii ( heheheh mamma och pappa?). I alla fall, till slut åkte vi hem.

Väl hemma lagade vi middag hela familjen- det var första gånger alla var hemma sen jag kom hit. Efter det åkte jag med Katie till en av hennes kompisar. Det var inte jättespännande, men det var kul att träffa några av hennes vänner. Alla tyckte det var jättecoolt att jag kom från Sverige och förstod inte alls varför jag hade åkt därifrån.

Idag fixade vi först en telefon till mig, så nu kan jag äntligen smsa och ringa. Inte för att jag har någon att ringa ännu, men ändå! Sen åkte jag, Katie och Lisa till Flagstaff Mall. Det var jättelitet, men det var fortfarande awesoooome. Så nu har jag i alla fall lite kläder att ha på mig i skolan.


Daaaancing


IEC som kallas Granny berättade en Bedtime story





Heheheh ja... Jag och de två tyska tjejerna jag hände mest med!


Jag och finska Emma


Tysken och italienaren ( till mina nära vänner- KOLLA HÅRET)

Hej hej hej!
Igår upptäckte jag första saken som jag har glömt när min dator fick slut på batteri, nämligen min adapter. Så det var ju festligt att inse att det inte jag att ladda varken datorn eller kameran.. Men nu har jag köpt en, så det är inget att oroa sig för!

Igår var cyklade jag och Katie runt lite i Flagstaff- det är så sjukt fint. Blir helt till mig! Idag var vi på skolan för att fixa med mitt schema och sånt. Och vet ni vad? I'm a senior!! OOOOH YES. EF hade tydligen sagt till min värdfamilj att det vore bäst om jag var junior, så jag blev lite orolig. Men skolan placerar alltid utbytesstudenter i sista årskursen, så det var där jag hamnade! Det var ett väldans jobb att registrera alla kurser och likande, fick springa runt till typ 10 olika ställen för att fixa allt. Men nu är det klart!

Detta är mina klasser:
Semester 1 ( Höstterminen)
English 12
Oceanography
Yearbook Publications
Theatre Arts ( HJÄLP!!)
American government
Geometry ( HJÄLP!!)

Semester 2
Intro to Culinary
Economics
Yearbook
Oceanography
English 12
Geometry

Så ser det ut, förstår dock inte riktigt schemat, men det löser sig säkert. Jag har lunch samtidigt som Katie, vilket är jätteskönt, för då slipper jag ju förhoppningsvis vara helt ensam de första dagarna!

Alla på skolan var jättegulliga, och den är helt nyrenoverad så den var jättefin. Tror verkligen att jag kommer trivas, men jag är ändå fruktansvärt nervös. Hur ska det här gå?

Nu i eftermiddag ska jag på en grej med EF som håller på tills imorgon. Vi ska campa, vilket såklart gör min inre scout suuuper happy!

Min kamera vill inte samarbeta, men här är mitt student ID!

Hej Sverige, nu är jag äntligen framme!! Eller alltså, jag kom ju igår, men jag har fått internet först nu.

Resan igår gick bra! Åkte hemifrån strax efter 6 och hade sovit ca 3 timmar, så jag var ju inte jättepigg direkt. Trodde att jag skulle gråta som en liten gris när jag sa hejdå till mamma och pappa, men jag var alldeles för taggad för nått sånt. Fick sällskap med två andra tjejer som åkte med EF, de skulle till Nevada och Nebraska. Alla tre bytte i Newark, så vi hjälpte varandra med att hitta och så. Hade antagligen klarat mig själv, men det var skönt att ha någon att prata med, eftersom jag hade 4 timmar att fördriva på Newark innan mitt nästa plan gick.
Flyget från Newark till Phoenix gick bra. Var astrött men kunde inte somna för att jag var så nervös, så det var ju lite mindre kul.  Phoenix var enormt. Det tog liksom aldrig slut.

Familjen, minus min värdsyster som jobbade, mötte mig på flygplatsen! Sen åkte vi och åt på ett mexicanskt snabbmatställe( pappa jag tänkte direkt på dig och Micael). Det var så sjukt varmt, jag blev helt chockad. Stört.
Efter att iv hade ätit lite åkte vi äntligen till Flagstaff. Vi kom fram vid 10 tiden och jag var så trött att jag skulle dö. Fick se huset- det är jättefint! Jag har rum på övervåningen och eget badrum, vilket är jätteskönt.

Nu är min värdsyster på jobbet och min värdbror + värdmamma är i skolan och fixar något. Så jag har packat upp allt ( duktigt va mamma?) och ätit frukost, så nu tänkte jag bara säga till er att jag mår bra!

Inga på Newark






Min värdmamma Lisa




Min värdbror Thomas och min värdpappa Jim på stället där vi åt

Mitt badrum
Mitt rum

Tänkte lägga upp mer bilder på mitt rum och huset eller göra en video och visa allt, om ni är intresserade?

Sista inlägget i Sverige ( om jag inte lyckas på Arlanda dvs). Herregud. Nu åker jag. Kunde inte sova alls inatt, hade alldeles för mycket som snurrade i mitt huvud. Får väl sova på planet. 9.10 lämnar jag Sverige. Har aldrig varit så här nervös, glad, taggad och ledsen på samma gång. Sjukt konstig känsla. Äntligen åker jag.

PUSS PÅ ER!!!  Och tack för att ni läser min töntiga och fula blogg.Vi ses när jag är framme.
Hej då!!!

Jag kan inte fatta det. Det här är min sista natt i Sverige på minst tio månader. JAG ÅKER IMORGON!!! Herregud. Väskorna är packade, jag är incheckad och jag har sagt hej då till dem sista. Det är ju verkligen sinnessjukt.

Jag har ägnat hela dagen åt att packa. Var tvungen att köpa en ny väska att ha som handbagage, eftersom EF-väskan var för liten. Några kom hit för att säga hejdå. Mormor var här en stund också. Josefine och Anna-Karin gick alldeles nyss, så de var dem sista jag träffade här i Sverige, förutom mina föräldrar då. Så himla sjukt.

Känner att jag verkligen inte kan skriva något vettigt ( inte för att jag kan det annars heller lol). Är alldeles för förvirrad. Herregud. Imorgon är dagen jag har väntat på i typ 6 månader här. Sjukt.

I lördags var jag på Vässarö en sista gång och sa hejdå en gång till. Kände att jag behövde åka dit igen av någon anledning. Alltid kul att säga hejdå till sina bästa vänner. NOT. Igår kom först släkten och åt  lunch, sen kom Matilda och Anna-Karin och sen kom några KG-tjejer och fikade lite. Så himla fina tjejer, jag kommer verkligen sakna dem!

Nu har jag börjat förstå att jag åker. Det känns fortfarande overkligt och sjukt, men jag börjar ändå förstå. Om två dagar sitter jag på planet. Idag tog jag sista sprutan och nu har jag egentligen bara packningen kvar.

Jag har börjat packa. Eller snarare lägga fram alla kläder jag någonsin köpt i en hög och sen konstatera att det här aldrig kommer att gå. Hur ska jag kunna få ner kläder+ skor+ random saker+ presenter + viktiga saker + tretusen sladdar i EN väska?


Här är en bild på den organiserade delen av kaoset (Och ja, jag har en karta över min framtida hemstad. LOL). Bakom ligger en halv garderob utspridd över mattan. Och då har jag ändå inte tagit över alla saker från min pappa ännu.

Det är vad som händer i mitt liv nu. Plus att jag måste ta mig ork att renskriva mina latin-anteckningar, städa mitt rum, slå in presenterna till familjen. Samt säga hejdå till mina älskade vänner( = det jobbigaste).

Nu ska jag spendera tid med min papi. Vi ska äta middag och sen se Harry Potter. Jag är visserligen rätt van vid att inte träffa min pappa hela tiden, eftersom han jobbar i Filippinerna. Men då är han borta typ 1 månad, inte 10. Herregud vad jag kommer sakna honom.

Förra veckan fick jag mina avresetider! 9.10 den tionde augusti så lämnar jag Sverige. Från början var det meningen att jag skulle övernatta i Phoenix och sedan flyga hela vägen till Flagstaff dagen efter, men min värdfamilj kommer och hämtar mig istället, vilket känns väldigt skönt!

Det var väl inte så mycket mer än det. Jag kom precis hem från Vässarö där jag har varit och " jobbat" i två veckor. Har sagt hej då till några av mina bästa vänner. Känns så himla konstigt. Annars så räknar jag dagarna. Åker ju jättesnart. Så himla sjuk grej.