Jag har yearbook just nu, sa jag kan blogga. Gud sa festligt. Det har ar min sista lektion, idag far jag ga fran skolan kl11 for vi har ett meet. Meetet ar nere i phoenix och sen ska jag som sagt stanna dar med familjen, I'm so exciteeeeed!!!
Planerna for helgen ar: Ikea och shopping. Kanns bra!
Puss och kram skumbanan

Hade ett meet i lördags i Pinetop. Det var sammanlagt 6 timmars bussresa, allt för att springa 5 km... Men det var helt klart värt det, roligaste meetet hittills! För första gången kändes det inte som jag skulle dö, utan jag kunde faktiskt fokusera på något annat än att överleva.  Vi blev uppdelade i grupper som vi skulle försöka hålla ihop med- vår coach trodde att det skulle hjälpa oss att slå Chinle Wildcats som är vår största competition. Ni skulle se dem. De är alla native americans som springer snabbt som satan. Blir lite rädd. I alla fall så var vi uppdelade i "packs" och jag var tillsammans med Liz, eftersom vi sprang bredvid varandra hela tiden förra meetet- utan någon som helst planering. Och herrrejesus vad det hjälpte. We freaking killed it. Seriöst. Har aldrig kännt mig så snabb eller stark. Vi ska helt klart hålla ihop nästa meet också, vill ju inte ändra ett vinnande koncept.
Nästa meet är på fredag nere i Phoenix, och jag är jätte eeeeexcited!!! Dessutom kommer det inte vara på 2000möh = Hela FHS kommer äga sönder. Inklusive mig för en gångs skull, för nu kommer jag kunna andas ordentligt. Efter det stannar jag kvar i Phoenix med familjen, bland annat så är ett Ikea-besök planerat!

Peptalk!!


Jag och Liz kickin' buttttts

Efter varje meet så blir dom som gjorde en bra insats framkallade och får välja något ur vår coach såkallade " box of goodies"- vilket består av t-shirtar och skosnören som Nike har sponsrat oss med. Idag fick jag komma fram för att jag har förbättrats så mycket! Började nästan gråta. Valde i alla fall ett gult och ett blått skosnöre ( Sverige för er som inte förstod det). Ville ha rosa som kunde matcha mina nya fina skor ( Springkärlek på dem alltså <3 ), men man kan inte få allt här i livet.

Nu måste jag verkligen sova. Här är klockan 22.55 och min klocka står på 05.30, för imorgon har jag morgon träning!

Puss och kram skumbanan

Förra veckan var homecoming-week! Tyvärr var det inte så spännande som man skulle kunna önska. Temat på hela veckan var Disney, vilket tyvärr inte fick så mycket respons = inga var utklädda eller peppade.
I torsdags mötte jag ÄNTLIGEN den andra utbytesstudenten i korridoren. Hon är från India och pratar dålig engelska med fantastisk brytning, men hon är otroligt glad och trevlig. Så hon och jag gick på the Homecoming game på fredagen! Vi förlorade dock stort, så det var ju lite tråkigt.
Innan matchen var jag på "pasta-party" (<3) med Cross Country laget, och dom blir seriöst bara roligare och roligare. Älskar dem fantastiska mäniskorna. De tar hand om mig som om jag varit en del av laget i hela mitt liv snarare än en månad.


The Marching Band
Jag och Sho på matchen- som denna gång var i Northern Arizona Universitys " Dome"

Freshmen float på homecoming paraden.

I lördags hade jag ett meet- hemma meet denna gång. Det var jätteroligt och det gick betydligt mycket bättre än förra gången! Sen var det the homecoming dance! Tyvärr är den dansen inte en så stor grej här, folk har mest jeans och t-shirt. jag skulle gå med Lindsey, och först skulle vi göra oss i ordning tillsammans, men sen ringde hon mig två timmar innan hon skulle hämta mig och sa att hon skulle gå med sin pojkvän. KUUUL!!!!
Men jag gick dit med Katie istället. Kan ju dock inte direkt påstå att det var roligt alls. Men men, man måste ju pröva! Nästa dans är Winter Formal och det kanske blir roligare.

Bytte förövrigt mattegrupp idag, den här känns mycket bättre. Människorna är faktiskt sånna man vill umgås med, plus att gruppen är mycket mindre. Är dock lite nervös, för jag har missat en månad av matte.... Får hoppas att det löser sig.

Tänkte mest berätta att jag lever, men jag har ett sånt sug efter lösgodis att jag kanske dör snart.

Puss och kram

Idag var en bra dag! Började med morning practice 6.15, Taco Bell med Lindsey för lunch, och ingen träning på eftermiddagen. Plus att lektionerna var roliga- till och med government!

Insåg att jag måste byta matteklass.  Antingen till Pre-Calc eller Advanced Math Class. Jag skulle iochförsig kunna få jättebra betyg i Algebra 2, eftersom jag redan har gjort allt. Men mina betyg här räknas ju ändå inte, så jag kan lika gärna läsa lite riktig matte. Förmin matteklass nu är kaos. Det är tolv i min klass som har F just nu. Dom har ig i den lättaste matten någonsin?? Och de sitter och sover/ skriker/ vad de nu håller på med hela lektionerna. Dom har INGA ambitioner.  Det funkar inte, min inre KGare får panik. ( Okej låter töntig, men det är fruktansvärt frustrerande)

Kan förövrigt inte gå, för vi gjorde ungefär 100 squats på träningen igår. Har sån träningsvärk. DÖR. Seriöst så är det fruktansvärt. Min rumpa och mina lår brinner. Eller nått sånt. Det är hur som helst omöjligt att gå.
Känner att det här var ett ganska tråkigt inlägg, men ville bara säga hej. Skicka gärna lösgodis!

Puss

Var precis ute och sprang med Katie i typ 50 min. Det regnade = it was a sweet run. Älskar när det regnar här <3
Sedan åt vi megagod middag, med brownies till efterrätt. Tänkte mest berätta vilken beast jag är. På tisdag har jag morning practice. Är sjukt taggad. Älskar morning practice. På riktigt. Det är sweet.

I lördags var jag med Lindsey och hennes familj och "tailgateade". Svårt att förklara exakt vad det är, eftersom jag inte är helt hundra själv. Men innan typ football games så sitter folk och grillar vid sina bilar på parkeringen utanför matchen och helt enkelt umgås. Lindseys familj skulle på matchen på NAU ( Northern Arizona University) och de gör "tailgating" innan varje match, så vi hängde på dom. Sam, som går i samma engelska klass som jag och Lindsey, och hans syskon var där också. Hade jättetrevligt, men vi gick inte på matchen för Lindsey skulle jobba!

Så igår kväll åt jag och familjen middag på en mexikansk resturang och sen gick vi på bio och såg The Help. Om den kommer till Sverige borde ni verkligen se den, den var jättebra!

Idag har jag bloggat ( hoppas att ni verkligen uppskattar det här), köpt en ny ryggsäck, volleybollshorts ( att springa i) samt spandex-byxor att ha under XC-uniformen! Sen stack som sagt jag och Katie ut och sprang. Nästa vecka är homecoming week och temat är Disney! Får dock se hur mycket jag kommer klä ut mig. Imorgon ska jag gå på möte för the Student Council, känner att det skulle vara kul att vara med där också.

Men, ni måste kommentera. Det är jättetråkigt att lägga flera timmar ( ja, det tar flera timmar) på att blogga och inte få någon som helst respons. Så snälla, kommentera.

Tänker självklart på offren från 9/11, idag var det 10 år sedan. Även Flagstaff är annorlunda en dag som denna och trots att vi är långtifrån New York är alla påverkade på något sett.

Lite randomness om min första månad här

- Flagstaff är ca 2000 m.ö.h. Det är lika högt som Sveriges högsta berg. Vilket har gjort att jag har haft seriösa andningsproblem när jag springer, men det börjar bli bättre. Men det innebär bara att jag kommer kick butt när det gäller löpning när jag väl är tillbaka i Sverige. I alla fall de första två veckorna.
-Det åskar otroligt mycket här. Bara den här veckan har vi haft två massiva thunderstorms, varav en tvingade oss att ställa in XC-träningen.
- Bilarna är mycket större här.
- Jag dricker jättemycket vatten här. Hemma dricker jag aldrig vatten, men här bär jag alltid runt på min 1liters flaska. Vatten <3

- Det bor en massa mormoner här. Det ligger faktiskt en Mormonkyrka precis där jag bor. Och mina EF-representanter är mormoner. Vilket ju är lite konstigt, men ändå inte.

- Här har alla ryggsäck. ALLA. Jag älskar't, så himla skönt. Ska helt klart rocka ryggsäckar när jag kommer hem.
- Jag har börjat älska jeans och tjocktröja. Innan jag åkte använde jag aldrig något av det. Men har har jag köpt 3 munkjackor redan. Måste ha fler. Lever i munkjackor.

- Tie-dye är jättepopulärt här. Dvs batikfärgat. Till och med jag har en batik t-shirt. Spårat

- En annan konstig grej som jag aldrig haft tidigare är klockor. Jag har aldrig använt klockor. Nu kan jag inte överleva utan min klocka. Seriöst. Jag kan i alla fall inte springa utan den.

 

 

Saker jag älskar med att vara här:
-Alla är så sociala och vänliga. Jag har insett hur osociala och tråkiga vi kan vara hemma. Jag förundras över det faktum att jag har varit på lika många sociala sammankomster på en månad som jag är på ett år i Sverige. Här har man middagar, "pasta-party"s, fester och hur mycket olika saker som helst, bara för att man kan. Bara för att ta vara på tiden man har med varandra.En familj som bor på samma gata har middag varje måndag, för alla sina vänner. Alla tar med sig någonting och så är det bara en stor sammankomst. Bara för att fira att det är måndag. Varför har vi aldrig sånt hemma? Här gör man också så mycket mer med sin tid. Folk är mycket mer aktiva. Jag älskar det. Folk har middagar ( som sagt), håller på med olika sporter, vandrar, målar osv.

-  Att man gör så mycket mer med familjen. Jag spenderar alldeles för lite tid tillsammans med mina föräldrar hemma, antagligen för att vi inte kan komma på nått att göra utan att bråka.

-  Sporterna. Är fullt seriöst jätteledsen över att jag inte är en sportmänniska. Och ännu mer ledsen över det faktum att jag inte födes här, för hade jag gjort det så hade jag antagligen varit en lika stor sportnörd som alla andra. För här håller i princip ALLA på med någon slags sport. Eller tre egentligen, en för varje säsong. Så himla avundsjuk. Vill också vara mega sportig och fit.

-  Reeses kakor

-Cross Country. Som sagt. Otroligt jobbigt men ändå fantastiskt.

- Det faktum att det inte är som Sverige. Att allt är nytt och spännande. Det är till och med kul att åka och handla. LOL liksom. Men det är sant.

Okej, det där är ju verkligen inte alls. Finns så himla mycket mer jag älskar. Att allt är mycket billigare, speciellt mat, att det är så fruktansvärt vackert, att min familj är fantastisk, att min säng är enorm, Dairy Queen, amerikansk tv, osv osv.

Bild från the footballgame i fredags.

Varning för ett långt, ostrukturerat och cheesy inlägg.

Nu har jag varit här i en månad. Galet. Ibland känns det som jag kom för en vecka sedan, men samtidigt som jag har varit här i flera år.

En månad, nio kvar. Antar att det skulle kännas fruktansvärt långt om jag längtade hem. Men för mig känns det redan alldeles för kort.Jag har haft hemlängtan en gång. Jag har gråtit och tänkt " vad gör jag här, varför åker jag inte bara hem?" en gång. Visst, jag har varit ledsen, och jag saknar er i Sverige ibland. Jag har fortfarande inte jättemånga vänner. Trodde nog, precis som många andra, att det skulle vara jättelätt att få vänner här. Det är inte jättelätt. Det inga problem att lära känna folk, men att man känner många betyder inte att man har vänner. Så ja, det är svårt ibland.  Men inte en enda del i mig vill åka hem.


På en månad har jag redan växt så himla mycket. Jag vågar så mycket mer nu. Jag är stolt över mig själv. Jag tror på mig själv. Jag lär mig varje dag att de underbara människorna inte alltid är de snyggaste och populäraste. Jag lär mig varje dag vad det innebär att stötta varandra, trots ålder och populäritet.
Jag lär mig att uppskatta mina vänner och min familj hemma. Men jag lär mig också hur vi inte uppskattar varandra tillräckligt, hur otrevliga vi kan vara. Jag har lärt mig att vara trevligare, mer social.

Jag vet redan att det bästa beslutet jag någonsin tagit var att åka hit. För visst,det är jobbigt ibland. Det kommer antagligen bli ännu jobbigare någon gång. Men jag vet att i slutändan så kommer det vara värt det.

Min sista bild i Sverige, tagen för en månad sedan. Så galet glad och taggad tjej

Sarah, Liz,Rachel, Meghan och jag förra lördagen

Är så himla glad att jag bestämde mig för att börja med Cross Country. Tänkte ju strunta i det hela, men sen insåg jag att jag inte tänkte strunta i att göra något jag ville bara för att jag var feg och otränad. Ett väldigt bra beslut av mig!

För visst, jag är fortfarande otränad. Jag springer precis som jag har sagt tidigare, långsammast av oss alla. Men, det blir bara bättre och bättre. Och för första gången i hela mitt liv är jag en del av ett lag. Det känns helt fantastiskt. Har börjat lära känna fler och fler folk- dock inte alla, vi är ju trots allt fler än70 (!!) personer. Alla är jättesnälla, och i fredags fick några fler reda på att jag är en utbytesstudent vilket skapade stor uppståndelse. De flesta människor i skolan och så är ju jättetrevliga, men här är folk genuint snälla och verkar faktiskt bry sig på riktigt. De har gjort mig jättepeppad på att fortsätta kämpa på, tävla i meets och bara bli bättre.

Sprang mitt första meet igår!! Jag sög,dels för att jag suger men också för att det var så hiiiimla varmt. Men det var jätteroligt ändå. Alla berömde mig för att jag klarade det och sa att de var stolta över mig! Dessutom så var jag faktiskt varken sist i meetet ( vilket jag fullt seriöst var orolig för) eller av alla i laget. Det var verkligen en helt fantastisk känsla att springa över mållinjen och veta att man klarat det. Låter så himla töntig, men det här är första gången jag gör något sånt här, och jag är jättestolt över mig själv.

För er som ser ut som frågetecken när jag nämner mina Cross Country träningar m.m så kan jag berätta det så här:
Cross Country är alltså terränglöpning. För er som bor på Lidingö så är det alltså samma typ av löpning som Lidingöloppet, bara inte lika långt ( som tur är). Man tävlar i så kallade "meets", som alltid är 3.2 miles, dvs 5km. Mitt Cross Country lag består av ca 70 personer och vi har 4 Coaches. Vi har träning alla veckodagar, oftast mellan 2.45 pm till ca 4.30pm. Ibland har vi istället morgonträning som börjar 6.15 am, nästa vecka har vi det både tisdag och torsdag... På lördagar är det antingen meet eller frivillig träning.
Träningarna är rätt så olika, och enligt alla andra inte alltid jättejobbiga. För mig är det alltid jättejobbigt, men det är värt det!

Jättedålig bild på uniformen!

Hade världens bästa lördag! Gick upp överdrivet tidigt för att kolla på Cross Contry meetet. Det var jätteroligt att kolla på, alla var jätteduktiga! Blev megataggad för att tävla själv, men samtidigt livrädd. Det var kul att lära känna laget lite bättre också, det är många människor, så det tar ett tag.
Efter det åkte jag hem och skypede lite, och fick tyvärr faktiskt hemlängtan för första gången efter att jag pratat med min mamma. Men sen gick jag och tröstshoppade lite, så då blev allt bättre.

På kvällen var jag på the County Fair, vilket är lite av en blandning mellan en marknad och karneval, men Lindsey, en tjej från min engelska klass. Hade jätteroligt, det var kul att lära känna Lindsey lite bättre. Hon tvingade mig att äta en Corn Dog, vilket inte riktigt var det godaste jag ätit, men det var kul att testa. Hon har även lovat att ta med mig på en massa saker, bland annat till Taco Bell ( hon blev jätteupprörd för att jag aldrig hade varit där), så det känns jättebra! Vann dessutom en sköldpadda ( LOL)

Var av någon anledning så himla glad när jag kom hem på kvällen, så det var verkligen en toppen lördag!

Resten av långhelgen( var ledig måndag också) har jag inte gjort något särskilt. Pluggat för lite, sprungit, sett på film och sovit ut. Typ sådanna saker man behöver.

Jag och en av tjejerna i Cross Country laget hade lyckats matcha ordentligt. Bra jobbat, med tanke på att vi var de enda utan uniformer.


The fair!

Dålig bild på Lindsey


Corn Dog.......

Har så mycket att berätta men ändå inget att säga. Känner så himla mycket på en gång. Det här måste vara det töntigaste jag någonsin sagt men att vara här är som att konstant åka en väldigt snabb bergodalbana. Otroligt förvirrande. Men jag har det jättebra. Kan ju dra en riktig klyscha " I'm living the dream" Så slut på töntigheterna.

I onsdags gjorde jag fula chokladbollar. Saker stämde inte riktigt, men det gick hem hos värdfamiljen. Dessutom smakade det Sverige.

Imorgon är det säsongens första Cross Country meet. Eftersom det är ett hemma meet var hela laget uppklädda i skolan ( även jag, trots att jag inte ska springa), för sånt gör man här. Var också på "pasta-party", en grej som man har kvällen innan varje meet. Det hela går ut på att äta en massa pasta, mycket smarrigt. Kände mig jättedum först, satt tyst i ett hörn och ville bara hem, men sen började jag prata med några och det blev till slut väldigt trevligt. Ska, trots att jag inte ska springa, till meetet imorgon för att hjälpa till och se hur det hela går till. I onsdags fick jag förresten min uniform + väska, tänkte lägga upp lite bilder på det imorgon.

Efter pasta-grejen med Cross Countryn så hängde jag med min family minus Katie men plus Uncle Jay. Jims bror Jay är här över helgen och han är helt fantastisk! Vi gick runt i downtown lite, och OMG: Jag har hittat Flagstaffs motsvarighet till Urban Outfitters. Fantastiskt. Mitt mål med den här helgen är (förutom att räkna ungefär 50sidor matte, skriva en college essay och en uppsats till Theatre Arts samt springa minst 2 gånger) att spendera massa pengar där. Nu kanske jag kan få slippa att köra min standard: Jeans, t-shirt och riktigt nasty ballerina skor.

Imorgon ska jag dessutom på the County Fair med en tjej i min engelska klass och i helgen kanske jag ska hänga med Hailey, tjejen från min yearbook. Jag hoppas att ni är stolta över mig Sverige, börjar faktiskt få lite vänner.

Insåg idag att jag älskar den här staden. Men jag saknar vattnet. Det närmaste jag har kommit till vatten är en ankdamm.

Lite bilder från helgen!
Först var jag och Katie på the football game! Det var sjuuukt coolt, men laget sög. De förlorade totalt, så vi gick därifrån rätt så tidigt och åkte till Dairy Queen istället! Min familj hade några familje vänner här mellan fredag och lördag, så på lördagen åkte vi till Walnut Canyon med dem. Innan sprang jag med Katie. Eller nej det gjorde jag inte, det var så varmt så det gick inte. Men vi var ute så länge att jag till och med fick en bränna efter min sportbh. Jättesnyggt, 5 av 5 toasters!
The footballgame!!

Dairy Queen Blizzard <3 ( Observera att jag tog en LITEN, den var helt enooorm)

Walnut Canyon